Åtminstonde

[Dingbats]

Hur kommer det sig att ett vanligt uttal av "åtminstone" är "åtminstonde"? Eller är det så att "åtminstonde" är den ursprungliga formen och att den stavningen som nu är standard egentligen är helt ogrundad?

[Hunef]

Hur kommer det sig att ett vanligt uttal av "åtminstone" är "åtminstonde"? Eller är det så att "åtminstonde" är den ursprungliga formen och att den stavningen som nu är standard egentligen är helt ogrundad?

Ordet åtminstone består av två delar: (1) åt och (2) minstone. (1) är förstås prepositionen åt, och (2) är någon "konstig" variant av adjektivet minst (superlativ). Så långt allt väl; men varför lägger man på -one!?

För den som kan jämtska (som jag) är det hela trivialt. Prepositionen (1) åt heter på jämtska at, och adjektivet (2) minst (superlativ) heter också på jämtska minst. Svenska den minsta, dvs bestämd/svag form, heter på jämtska i femininum minstų /`minsta/ (nominativ/ackusativ) eller minstunn /`minstn/ (dativ). Eftersom prepositionen at alltid styr dativ i jämtska så blir svenska "åt den minsta" (fem.) alltså "at minstunn" på jämtska, eller ihopsatt till ett ord atminstunn /at`minstn/.
Man inser att svenska åtminstone är bildat på samma sätt, där minstone är dativ av ett yngre fornsvenskt minstan 'den minsta' (fem.). Jmf. "Sisten in, försten ut", dvs komprimerad form av "Den siste in, den förste ut".
(NB: I isländskan är motsvarande dativändelse -unni. Jmf. också uttrycket "i förstone", vilket har sin motsvaraighet i jämtska "í fyrstunn" /i `förstn/ som betyder "i begynnelsen" - "Í fyrstunn skapt' Guð himil og jórð." /i förstn skaaft gô hemeL å joL/ = "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.")

Vi drar också slutsatsen här att det 'd' som vissa säger i åtminstone - /åtminstonde/ - alltså inte har någon språkhistorisk grund. Antagligen så kommer det av ordningstalen trettonde, fjortonde, ..., nittonde genom någon slags analogibildning. Det kan också handla om en upprepning av t:na i [i]åtminstone[/].

[Skurai]

Hmm, Jämtska värkar vara ett härligt språk, du borde göra lektioner

[Dingbats]

Hur kommer det sig att ett vanligt uttal av "åtminstone" är "åtminstonde"? Eller är det så att "åtminstonde" är den ursprungliga formen och att den stavningen som nu är standard egentligen är helt ogrundad?

Ordet åtminstone består av två delar: (1) åt och (2) minstone. (1) är förstås prepositionen åt, och (2) är någon "konstig" variant av adjektivet minst (superlativ). Så långt allt väl; men varför lägger man på -one!?

För den som kan jämtska (som jag) är det hela trivialt. Prepositionen (1) åt heter på jämtska at, och adjektivet (2) minst (superlativ) heter också på jämtska minst. Svenska den minsta, dvs bestämd/svag form, heter på jämtska i femininum minstų /`minsta/ (nominativ/ackusativ) eller minstunn /`minstn/ (dativ). Eftersom prepositionen at alltid styr dativ i jämtska så blir svenska "åt den minsta" (fem.) alltså "at minstunn" på jämtska, eller ihopsatt till ett ord atminstunn /at`minstn/.
Man inser att svenska åtminstone är bildat på samma sätt, där minstone är dativ av ett yngre fornsvenskt minstan 'den minsta' (fem.). Jmf. "Sisten in, försten ut", dvs komprimerad form av "Den siste in, den förste ut".
(NB: I isländskan är motsvarande dativändelse -unni. Jmf. också uttrycket "i förstone", vilket har sin motsvaraighet i jämtska "í fyrstunn" /i `förstn/ som betyder "i begynnelsen" - "Í fyrstunn skapt' Guð himil og jórð." /i förstn skaaft gô hemeL å joL/ = "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.")

Oj, det var ett långt svar! Man tackar!

Vi drar också slutsatsen här att det 'd' som vissa säger i åtminstone - /åtminstonde/ - alltså inte har någon språkhistorisk grund. Antagligen så kommer det av ordningstalen trettonde, fjortonde, ..., nittonde genom någon slags analogibildning. Det kan också handla om en upprepning av t:na i [i]åtminstone[/].

Analogin med ordningstalen känns som den mest troliga för mig. Då fick det sin lösning!

[Hunef]

Hmm, Jämtska värkar vara ett härligt språk, du borde göra lektioner

Det finns många härliga dialekter i Skandinavien.

Jag skulle definitivt kunna tänka mig att starta ett delforum för jämtskan parallell med svenskan och de övriga språken, fast jag tror någon moderator måste fixa detta. Jag har nog inte befogenheten.

[Skurai]

Hmm, Jämtska värkar vara ett härligt språk, du borde göra lektioner

Det finns många härliga dialekter i Skandinavien.

Jag skulle definitivt kunna tänka mig att starta ett delforum för jämtskan parallell med svenskan och de övriga språken, fast jag tror någon moderator måste fixa detta. Jag har nog inte befogenheten.

Vi kan ju fråga Axystos om han/hon kan skapa ett delforum/subforum

[Axystos]

Jag tror inte att jag kan skapa ett subforum här; jag är bara en submoderator. Det är antagligen bättre om du frågar Car eller reflexsilver86.

(PS. @Skurai: du får säga "han" till mig )

[óðinn]

Å på östebotnisk seir vi [åtminstoni]! Hunef tö som verka veta allt totee kun tö sei om he fins na ordbökre på jamsk? He sku va intresant ti ta reda på ho pass stor ati likheite millan jamsk å östebotnisk ijentlien e.

Elde fins e na jamsk ordbökre på neti?

PS Ahhh finns det någonting skönar än att skriva på dialekt, sitt riktiga modersmål . Där man inte behöver regler utan säger det som är naturligt för en och alla förstår varandra.

Åtminstone alla som själv har en dialekt.

[Aszev]

Meh, jag har ingen ordentlig dialekt. Standardsvenska med ytterst svaga dialektala drag

Måste säga att man blir lite avundsjuk på älvdalingarna

Nu fick jag förresten belägg för att 'he' finns i större delar av Finland än jag trodde.

[Hunef]

Å på östebotnisk seir vi [åtminstoni]! Hunef tö som verka veta allt totee kun tö sei om he fins na ordbökre på jamsk? He sku va intresant ti ta reda på ho pass stor ati likheite millan jamsk å östebotnisk ijentlien e.

Elde fins e na jamsk ordbökre på neti?

PS Ahhh finns det någonting skönar än att skriva på dialekt, sitt riktiga modersmål . Där man inte behöver regler utan säger det som är naturligt för en och alla förstår varandra.

Åtminstone alla som själv har en dialekt.

Varför inte konstruera en standardiserad stavning för österbottniskan?

Det finns tyvärr inga jämtska ordböcker på nätet, men du kan ju alltid skicka efter en från bokförlaget Jengel (eller Gęngl' [jɛŋː`(ə)ɽ] 'stylta' i min normaliserade stavning för jämtska).

[óðinn]

1)Varför inte konstruera en standardiserad stavning för österbottniskan?

2) Det finns tyvärr inga jämtska ordböcker på nätet, men du kan ju alltid skicka efter en från bokförlaget Jengel (eller Gęngl' [jɛŋː`(ə)ɽ] 'stylta' i min normaliserade stavning för jämtska).

1) Ho i heila véde ska a jö he? Ho jor tö tå tö laga eit almenni skrivasmål fö jamsk?

2) Steinhål ha botsje måst ja ta å köp!

Helsninga från
óðinn

[Hunef]

1)Varför inte konstruera en standardiserad stavning för österbottniskan?

2) Det finns tyvärr inga jämtska ordböcker på nätet, men du kan ju alltid skicka efter en från bokförlaget Jengel (eller Gęngl' [jɛŋː`(ə)ɽ] 'stylta' i min normaliserade stavning för jämtska).

1) Ho i heila véde ska a jö he? Ho jor tö tå tö laga eit almenni skrivasmål fö jamsk?

2) Steinhål ha botsje måst ja ta å köp!

Helsninga från
óðinn

Jag antar att du i 1) frågar hur jag gör för att konstruera ett skriftspråk för jämtskan. Man går tillbaka på etymologin. Det är principen. Fast det har tagit mig tusentals timmar att konstruera mitt skriftspråk, så det kan ta sin lilla tid.