Rokas frågor om svenskan ...

Moderator: Johanna

User avatar
Hunef
Posts: 9532
Joined: 2004-01-21, 20:55
Gender: male
Country: SE Sweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Hunef » 2011-09-25, 18:07

Dingbats wrote:Det går alltså inte att säga *falla till eller *springa till.
Jag håller inte med, visst kan man både falla till och springa till en smula. Jag kan åtminstone se framför mig vad som händer (man kan falla till om man snubblar på en trädrot när man joggar i skogen; man kan springa till om man är tillräckligt spänstig för att väldigt snabbt komma upp i springtempo för att sedan nästan omedelbart avstanna).
But the fact that some geniuses were laughed at does not imply that all who are laughed at are geniuses. They laughed at Columbus, they laughed at Fulton, they laughed at the Wright Brothers. But they also laughed at Bozo the Clown.
Carl Sagan

User avatar
Dingbats
Posts: 3497
Joined: 2005-01-22, 10:17
Gender: male
Location: Lund (född i Stockholm)
Country: SE Sweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-09-25, 18:52

Hunef wrote:
Dingbats wrote:Det går alltså inte att säga *falla till eller *springa till.
Jag håller inte med, visst kan man både falla till och springa till en smula. Jag kan åtminstone se framför mig vad som händer (man kan falla till om man snubblar på en trädrot när man joggar i skogen; man kan springa till om man är tillräckligt spänstig för att väldigt snabbt komma upp i springtempo för att sedan nästan omedelbart avstanna).

Sant. Det krävs dock lite mer tillkrystade sammanhang för att det ska komma på tal, men du har rätt.

User avatar
Hunef
Posts: 9532
Joined: 2004-01-21, 20:55
Gender: male
Country: SE Sweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Hunef » 2011-09-25, 21:26

Dingbats wrote:Det krävs dock lite mer tillkrystade sammanhang för att det ska komma på tal, men du har rätt.
Det är mer än en subtil skillnad mellan det som är ogrammatiskt och det som är krystat. :wink:
But the fact that some geniuses were laughed at does not imply that all who are laughed at are geniuses. They laughed at Columbus, they laughed at Fulton, they laughed at the Wright Brothers. But they also laughed at Bozo the Clown.
Carl Sagan

Rokas
Posts: 150
Joined: 2006-07-13, 17:22
Real Name: Rokas
Gender: male
Location: Vilnius
Country: LT Lithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-09-29, 20:00

Nedanför finns en kort dialog:

- Rokas, har du lovordat dig hur du kan använda en riktig svensk tvättmaskin?
- Jo, absolut! Det är nog märkligt att du minns episoden / den episoden / den här (där) episoden.

Vad är det för skillnad mellan de tre mönsterna? Och vad är skillnaden mellan den här och den där (jag vet att man översätter den ena som this och den andra som that men det är en för primitiv och för suddig förklaring; i de flesta fallen kan man använda dem båda)?

User avatar
Dingbats
Posts: 3497
Joined: 2005-01-22, 10:17
Gender: male
Location: Lund (född i Stockholm)
Country: SE Sweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-09-29, 21:11

Rokas wrote:Nedanför finns en kort dialog:

- Rokas, har du lovordat dig hur du kan använda en riktig svensk tvättmaskin?
- Jo, absolut! Det är nog märkligt att du minns episoden / den episoden / den här (där) episoden.

Vad är det för skillnad mellan de tre mönsterna? Och vad är skillnaden mellan den här och den där (jag vet att man översätter den ena som this och den andra som that men det är en för primitiv och för suddig förklaring; i de flesta fallen kan man använda dem båda)?

Först måste jag bara fråga var du får alla konstiga gamla högdragna ord ifrån... "lovordat"... Den begränsade förståelse jag har av just det ordet säger mig att du nog använder det fel här, men jag förstår egentligen inte vad du menar med den första meningen.

I ditt exempel fungerar alla alternativ utom den här, men den episoden är neutralast. Jag kan tyvärr inte alls förklara varför, och det finns det nog ingen som kan göra särskilt utförligt. Det där är bland de snårigaste distinktionerna som finns i språket, och beror minst lika mycket på pragmatik som semantik. Du får lära dig vartefter du använder svenskan, helt enkelt.

Rokas
Posts: 150
Joined: 2006-07-13, 17:22
Real Name: Rokas
Gender: male
Location: Vilnius
Country: LT Lithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-09-30, 6:15

Den första meningen i dialogen är faktiskt en citat som min vän använde så jag har ingenting att göra med den och dess gammaldags klingande (med vad hon menade är förstås Rokas, have you showed off how you are able to use a genuine Swedish washing machine?). Den finns här bara för att ge sammanhang till min fråga.

De andra "registermässigt misplacerade" orden kommer helt enkelt från Söderbergs Doktor Glass, som jag håller på att läsa färdigt innan jag förtsätter med andra, mer moderna texter (och det är ibland svårt för mig att skilja mellan det som används nuförtiden och det som försparkades ur språket för att fria upp platsen för partikelkalaset).

Men om vi kommer tillbaka till frågan, så passar vare sig den här eller den där inte?

User avatar
Dingbats
Posts: 3497
Joined: 2005-01-22, 10:17
Gender: male
Location: Lund (född i Stockholm)
Country: SE Sweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-09-30, 8:30

Rokas wrote:Den första meningen i dialogen är faktiskt en ett citat som min vän använde så jag har ingenting att göra med den och dess gammaldags klingande (med vad hon menade är förstås Rokas, have you showed off how you are able to use a genuine Swedish washing machine?). Den finns här bara för att ge sammanhang till min fråga.

De andra "registermässigt misplacerade" orden kommer helt enkelt från Söderbergs Doktor Glass, som jag håller på att läsa färdigt innan jag förtsätter med andra, mer moderna texter (och det är ibland svårt för mig att skilja mellan det som används nuförtiden och det som försparkades ur språket för att fria upp platsen för ge plats/rum åt/till partikelkalaset).

Men om vi kommer tillbaka till frågan, så passar vare sig varken den här eller den där inte?

Doktor Glass, är det barnboksversionen? :P

Försparkades låter för övrigt lite komiskt. Men jag tror jag har lite samma problem när det gäller min franska. Jag läser nu André Gides Pastoralsymfonin i original, och den är bra skriven, men säkerligen gammaldags.

Den där episoden kan fungera i meningen, men den episoden låter bäst.

Rokas
Posts: 150
Joined: 2006-07-13, 17:22
Real Name: Rokas
Gender: male
Location: Vilnius
Country: LT Lithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-09-30, 20:16

Dingbats wrote:Doktor Glass, är det barnboksversionen? :P


Hahaha, det menade jag inte. Men ... varför inte? :)

Dingbats wrote:Försparkades låter för övrigt lite komiskt.


Jo, det vet jag! Och just den effekten ville jag absolut nå!

Vad är det fel med vare sig? Stämmer det inte att man använder vare sig ... eller med negativa verb och varken ... eller med positiva verb?

User avatar
Dingbats
Posts: 3497
Joined: 2005-01-22, 10:17
Gender: male
Location: Lund (född i Stockholm)
Country: SE Sweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-09-30, 22:52

Rokas wrote:Vad är det fel med vare sig? Stämmer det inte att man använder vare sig ... eller med negativa verb och varken ... eller med positiva verb?

Jo, men man kan inte ersätta varken med vare sig och så lägga på ett inte i slutet sådär. Vare sig används när negationen är i en yttre sats eller indikeras mer indirekt:

Jag tror inte att vare sig Kålle eller Ada bor på Hisingen.
Jag kan måla utan vare sig pensel eller färg.
Jag har aldrig varit på vare sig Island eller Irland.

Jämför varken:

Jag tror att varken Kålle eller Ada bor på Hisingen.
Jag har varken pensel eller färg när jag målar.
Jag har varken varit på Island eller Irland.

Det är den "officiella" versionen. I verkligheten vacklar bruket rätt rejält.

User avatar
Hunef
Posts: 9532
Joined: 2004-01-21, 20:55
Gender: male
Country: SE Sweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Hunef » 2011-10-01, 17:05

Det gäller dock att de flesta både skriver och säger varken i stället för vare sig. Tyvärr, för det skär sig i mina ögon och öron när jag läser resp. hör varken då det ska vara vare sig.

Det kanske är så att de som konsekvent använder varken kommer från områden med dialekter där man har ett sammanfall. I jämtska skiljer man klart mellan varken och vare sig. I (nordöst-)jämtska heter det t.ex. "Hôrsen i fjoł häll i år" 'Varken i fjol eller i år' men "Hort hânn vill häll iitt" 'Vare sig han vill eller inte'. Notera att hôrsen (och svenska varken) kommer ur ett fornnordiskt hvártgi sammansatt av hvárt 'vilket, vad' och negationen gi. Naturligtvis kommer jämtska hort ur det fornnordiska hvárt, så det verkar som att hort ... iitt helt enkelt är ett hôrsen men med med självständig negation.
Last edited by Hunef on 2011-10-01, 17:28, edited 2 times in total.
But the fact that some geniuses were laughed at does not imply that all who are laughed at are geniuses. They laughed at Columbus, they laughed at Fulton, they laughed at the Wright Brothers. But they also laughed at Bozo the Clown.
Carl Sagan

User avatar
Dingbats
Posts: 3497
Joined: 2005-01-22, 10:17
Gender: male
Location: Lund (född i Stockholm)
Country: SE Sweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-10-01, 17:19

Hunef wrote:Det gäller dock att de flesta både skriver och säger varken i stället för vare sig. Tyvärr, för det skär sig i mina ögon och öron när jag läser resp. hör varken då det ska vara vare sig.

Det finns rätt bra med exempel på vare sig där det "ska" vara varken också, även om det är möljigt att motsatsen är vanligare.

Det kanske är så att de som konsekvent använder varken kommer från områden med dialekter där man har ett sammanfall. I jämtska skiljer man klart mellan varken och vare sig. I det nord(-öst-)jämtska Hammerdalsmålet heter det t.ex. "Vôschen i fjol häll i år" 'Varken i fjol eller i år' men "Hort hânn vill häll iitt" 'Vare sig han vill eller inte'.

Jag kan oftast säga varken för både det och vare sig, men just i fall som vare sig [nominalfras] [verbfras] eller inte känns det udda att byta ut det mot varken. Det känns inte riktigt som samma konstruktion som annars.

Rokas
Posts: 150
Joined: 2006-07-13, 17:22
Real Name: Rokas
Gender: male
Location: Vilnius
Country: LT Lithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-10-25, 9:49

Om man säger Det är fruktansvärt varmt här, betraktar ni sådant bruk av ordet fruktansvärt som slangbruk eller som standardbruk?

User avatar
Dingbats
Posts: 3497
Joined: 2005-01-22, 10:17
Gender: male
Location: Lund (född i Stockholm)
Country: SE Sweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-10-25, 11:40

Rokas wrote:Om man säger Det är fruktansvärt varmt här, betraktar ni sådant bruk av ordet fruktansvärt som slangbruk eller som standardbruk?

Helt normal användning. Jag kan inte komma på något tillfälle där fruktansvärt kan användas som slang, det är inte ett slangord helt enkelt.

Rokas
Posts: 150
Joined: 2006-07-13, 17:22
Real Name: Rokas
Gender: male
Location: Vilnius
Country: LT Lithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-11-04, 21:42

Denna video: http://www.youtube.com/watch?v=w79JjfZ0 ... re=related (en typisk svensk kille - hellre en pojke - utövar sin engelskförmåga).

Det finns ett ord som jag tror att jag inte hör. Samtal mellan honom och /judge panel - vet inte på svenska/ går så här:

- Stopp stopp stopp stopp ... Du är inte tillräckligt gammal to know how to fuck in the first place!
- Jag är faktiskt så ... som inge(n).
(löjligt skratt)
- Det är bra. Det är bra! Hallå!

Vad är det han sade?

User avatar
Jurgen Wullenwever
Posts: 2853
Joined: 2009-04-10, 19:32
Gender: male
Country: SE Sweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Jurgen Wullenwever » 2011-11-05, 8:13

Rokas wrote:- Stopp stopp stopp stopp ... Du är inte tillräckligt gammal to know how to fuck in the first place!
- Jag är faktiskt byxmyndig.
(löjligt skratt)
- Det är bra. Det är bra! Hallå!


Jag hoppas verkligen att han inte är typisk. :(
Chekhov wrote:I don't know about naive worldviews, but Jurgen Wullenwhatever pisses me off to no end because of his extreme pessimism and cynicism. You'd think the world was going to end imminently when talking to that guy.

Jag är rebell: jag sockrar teet, saltar maten, cyklar utan hjälm, och tänder glödlampor.
(Ovanstående var förut, nu försöker jag minska sockret och saltet.)

Rokas
Posts: 150
Joined: 2006-07-13, 17:22
Real Name: Rokas
Gender: male
Location: Vilnius
Country: LT Lithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-11-11, 15:22

1. Vad är skillnaden mellan tal, antal och siffra (siffror)?

Jag tror att jag känner skillnaden men inte är säker på det. En siffra betyder en av dessa: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9. En antal är faktiskt en mängd, en grupp av likadana saker (antal invånare, antal mappar, en stor antal människor). En tal är den (abstrakta) matematiska enheten som används för räckningar: 2, 17, 1054, osv.

Alltså, jag skulle översätta de tre orden till engelska så här: digit, number, number också (?)

Jag har dock sett rubriken Fakta och siffror på någon svenskt företags websida som innehåller allmän information om företaget (t. e., när det skapades, hur många anställda det har osv.). Sådant motsvarar nästan helt säkert engelskans Facts and figures. Här står ordet siffra med betydligt bredare betydelsen än digit och i engelskan har man en helt annat ord. Är det så att svenskans siffra faktiskt har en bredare betydelse än engelskans digit och kan ibland vara synonym till tal?

2. Min svensklärare har någon gång i förbigående anmärkt att det går att använda futurum för en obestämd handling i svenska.

Kan jag få några typiska exempel på sådan användning?

User avatar
Dingbats
Posts: 3497
Joined: 2005-01-22, 10:17
Gender: male
Location: Lund (född i Stockholm)
Country: SE Sweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-11-11, 19:33

Rokas wrote:1. Vad är skillnaden mellan tal, antal och siffra (siffror)?

Jag tror att jag känner förstår/kan/vet skillnaden men inte är säker på det. En siffra betyder en av dessa: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9. En ett antal är faktiskt en faktisk mängd, en grupp av likadana saker (antal invånare, antal mappar, en ett stort antal människor). En ett tal är den (abstrakta) matematiska enheten som används för räckningar: 2, 17, 1054, osv.

Alltså, jag skulle alltså ska jag översätta de tre orden till engelska så här: digit, number, number också (?)

(Räkning = 'counting' eller 'bill', men i plural bara 'bills')

Du verkar ha förstått det korrekt.

Jag har dock sett rubriken Fakta och siffrornågon något svenskt företags websida som innehåller allmän information om företaget (t. e., när det skapades, hur många anställda det har osv.). Sådant motsvarar nästan helt säkert engelskans Facts and figures. Här står ordet siffra med betydligt bredare betydelsen än digit och i engelskan har man en ett helt annat ord. Är det så att svenskans siffra faktiskt har en bredare betydelse än engelskans digit och kan ibland vara synonym till tal?

Ja, det motsvarar väl närmare 'number' i de fallen. Man kan till exempel prata om antalet döda i trafiken (till exempel) som en hög siffra. Men man skulle inte kunna be någon att tänka på en siffra och acceptera 59 som ett svar.

2. Min svensklärare har någon gång i förbigående anmärkt att det går att använda futurum för en obestämd handling i svenska.

Kan jag få några typiska exempel på sådan användning?

Då får du nog definiera vad en "obestämd handling" är, för jag vet inte vad du syftar på. Även "futurum", för den delen.

Rokas
Posts: 150
Joined: 2006-07-13, 17:22
Real Name: Rokas
Gender: male
Location: Vilnius
Country: LT Lithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2013-07-18, 20:26

Hej allihopa!

Det har gått mycket tid sedan jag sist skrev något i forumet men jag har aldrig hört upp att läsa svenska, än formellt än på egen hand.

Nu håller jag på med att göra en övning från Text i fokus 1; övningen är ganska krävande, för man ska skriva egna meningar som ska innehålla angivna uttryck och fraser. Kan ni kolla och rätta de meningar som jag skrivit (de är understrukna)? Tack på förhand!

Ö1. Skriv färdigt meningarna!

1. Om dagen har börjat lida mot sitt slut så är den nästan över.
2. Om man är i den närmaste klar så är man nästan klar.
3. Om man är förföljd av otur så har man ofta otur.
4. Om det ligger en del i vad någon säger så stämmer det delvis.
5. Om man skriver under på vad någon säger så är man helt överens med det.
6. Om man är klumpig så har man svårt att t. ex. röra sig runt utan att fälla något.
7. Om man är ouppmärksam så lägger man inte märke på viktiga saker.
8. Om man känner sig lättad så känner man inte längre oro för något.
9. Om man är en inåtvänd person så har man svårt att umgås med andra och skapa nya kontakter.
10. Om man är självsäker så tror man man kommer att lyckas på att göra det man vill.
11. Om man har ett hetsigt temperament så gör man saker utan att tänka på följderna.
12. Om vi har två vitt skilda åsikter så har vi precis motsatta åsikter.
13. Om man är en argsint person så blir man lätt arg eller stött.
14. Om man är en stillsam person så uppför man sig lugnt.
15. Om man är ute efter att förändra något så planerar man att förändra det.

Ö2. Svara på frågorna!

1. Vad kan man styra? Ett land.
2. Vad kan man tillbringa? En dag.
3. Vad kan man bekräfta? En misstanke.
4. Vad kan man uppleva? Ett äventyr.
5. Vad kan man begå? Ett brott.
6. Vad/Vem kan man utnyttja? Ett tillfälle.
7. Vem kan man undvika? En obehaglig person.
8. Vad kan man häva? En förbannelse.
9. Vem kan man besvära? Sina anställda.
10. Vad kan man bedöma? En åsikt.

Ö3. Gör exempel med prepositionsuttrycken!

1. råka ut för När vulkanen utbrast råkade hela byn ut för en stor fara.
2. inte råda någon tvekan om Det råder ingen tvekan om att han inte kommer.
3. drabbas av Många drabbades av deras grymma brott.
4. vara offer för De helslagna i krig ansog man vara offer för Guds vrede.
5. vara risk för Fallfärdiga byggnader är risk för de förbigående.
6. vara trött på Jag är trött på att lyssna på deras ständiga klagande!
7. vara medveten om Man måste vara medveten om att bra relationer med andra inte bara uppstår, utan man själv måste aktivt försöka skapa dem.
8. ha inflytande över Gustav Vasas reformer har haft påtagligt inflytande över Sveriges dåtida samhälle.
9. kännetecknas av Personlighets svaghet kännetecknas av oförmågan att ta emot kritiken.
10. utsätta för Genom att ta bort locket utsatte han dosas innehåll för värmet.

User avatar
Dingbats
Posts: 3497
Joined: 2005-01-22, 10:17
Gender: male
Location: Lund (född i Stockholm)
Country: SE Sweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2013-07-18, 22:23

Rokas wrote:Det har gått mycket tid sedan jag sist skrev något i forumet men jag har aldrig hört upp slutat/(upphört) att läsa svenska, än formellt än på egen hand.

Hej igen du! Du verkar ha lärt dig mycket sen sist, kul att se :)

Upphöra kan inte delas upp, och är oavsett ett rätt formellt ord som låter konstigt i sammanhanget.

2. Om man är i den det närmaste klar så är man nästan klar.
6. Om man är klumpig så har man svårt att t. ex. röra sig runt utan att fälla välta något.
7. Om man är ouppmärksam så lägger man inte märke till viktiga saker.
10. Om man är självsäker så tror man man kommer att lyckas på att (med att) göra det man vill.

Jättebra! Det låter helt flytande allting, utom de här smådetaljerna. Att fälla något måste nog nästan alltid vara en avsiktlig handling, och kan nog dessutom bara användas om långsmala föremål som pekar lodrätt (som träd och människor).

9. Vem kan man besvära? Sina anställda.

Vem kan bara besvaras med singular, vilka frågar efter plural. Här kan man alltså bara svara en anställd eller något liknande, men om frågan vore Vilka kan man besvära? skulle ditt svar vara helt rätt. (I skånskan och kanske några närliggande sydliga dialekter kan vem fråga efter både singular och plural, men det låter helt ogrammatiskt i mina öron.)

1. råka ut för När vulkanen utbrast fick ett utbrott råkade hela byn ut för en stor fara.
4. vara offer för De helslagna (i)hjälslagna i krig ansog ansåg man vara offer för Guds vrede.
8. ha inflytande över Gustav Vasas reformer har haft hade påtagligt inflytande över Sveriges dåtida samhälle.
9. kännetecknas av Personlighets svaghet Personlighetssvaghet kännetecknas av oförmågan att ta emot kritiken.
10. utsätta för Genom att ta bort locket utsatte han dosans innehåll för värmet.

"Vulkanen utbrast" ger bara en enda googleträff och låter väldigt konstigt i mina öron. Det finns nog inget bra verb för det, utan man måste omformulera.

Om det hade stått över Sveriges nutida samhälle hade perfekt varit rätt, men eftersom meningen som du formulerar den helt och hållet handlar om någonting som skett i det förflutna kan du inte säga har haft.

Att värme kan vara neutrum känner bara de till som har pluggat fysik, för alla andra heter det alltid och endast värmen (men inom fysiken – har jag hört, det här är ingenting jag vet någonting om egentligen – gör man någon viss åtskillnad mellan värmen och värmet som man anser vara relevant).



Bra gjort! Det var inte många fel, och din förståelse verkar helt perfekt för du missuppfattade inga av frågorna eller uttrycken.

Rokas
Posts: 150
Joined: 2006-07-13, 17:22
Real Name: Rokas
Gender: male
Location: Vilnius
Country: LT Lithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2013-09-29, 19:29

Jag översatte några Murphy-lagar från litauiska till svenska, kan någon kolla om meningarna nedanför är okej? Tack på förhand.

1. Allt som börjar bra, slutar dåligt. Allt som börjar dåligt, slutar ännu sämre.
2. Ju kortare en kö är, desto långsammare går den.
3. Aldrig släng en sak om du inte vet varifrån den är.
4. Alltid leta efter den viktigaste informationen i den anvisningsdel du minst förväntar dig att hitta den.
5. Om alla håller med din upptäckt är den fel.
6. Det är aldrig så dåligt att det inte kunde bli ännu sämre.
7. En pessimist är någon som säger sanningen i förväg.
8. Varje funktion har sin egen oordning* och varje fördel har sina egna nackdelar.
9. Den som skrattar sist har tydligen inte förstått skämtet.

* det här var jättesvårt att översätta, jag kunde inte ens översätta det här tillräckligt väl till engelska. Meningen med det här är att varje funktion, hur bra och specialiserad den än vore, kommer att krångla på något sätt eller under vissa omständigheter.


Return to “Swedish (Svenska)”

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 2 guests