Rokas frågor om svenskan ...

Moderator:Johanna

User avatar
Dingbats
Posts:3497
Joined:2005-01-22, 10:17
Gender:male
Location:Lund (född i Stockholm)
Country:SESweden (Sverige)
Contact:
Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-07-03, 21:34

Rokas wrote:Arkaismer m fl (mestadels skriftliga) inom svenska

"I svenskan" låter bättre än "inom svenska".

Jag började läsa en svensk roman av Hjalmar Söderberg som heter Doktor Glas. Den skrevs för fler än ett hundra år sedan och jag kommer förstås att stötta stötaen sak or en annan en och annan sak som inte längre finns till. Jag ska kommer att frågå fråga om dem här (och om ordbetydelser eftersom ju mer man lär sig om ett språk, desto svårare blir det att skilja åt mellan ord med liknande betydelser).

Värt att notera är att nästan alla exempel nedan är fullt levande i den moderna svenskan.

1. förvisning - är detta när man känner sig som i en (ett) fängelse?

"Expulsion" är väl den närmaste engelska översättningen.

5. förnuft - mind, reason (förmågan att skapa bilder i ens sitt huvud)? Om det inte är så, vilket svenskt ord ligger närmaste det engelska ordet mind?

Det finns inget ord som motsvarar engelskans "mind". Du får ge exempelmeningar om jag ska kunna översätta det. "Förnuft" kan säkert betyda massa olika saker i den där boken, men utan sammanhang skulle jag översätta det till "common sense".

6. den unge Strindberg - nuförtiden säger de flesta den unga Strindberg eftersom man förvirrar de gamla böjningarna? Hur utbredda är dessa böjningar idag?

-e-böjningen förekommer flitigt i skrift, men ganska oberoende av kön... det ser förjävligt ut när man ser hemskheter som "den unge Annika", men det händer stup i kvarten. De som använder -e i tal bor nog alla söder om Jönköping. Det är aldrig fel eller konstigt att använda -a.

7. betrakta - att tänka någonting speciellt om en person eller en sak, t. e., jag betraktar Kolumbus som en hjälte / en bov.

Ja.

9. att ge någonting (ackusativ) till någon eller åt någon (dativ)? Och hur blir det om jag byter den som får och det som ges i meningen - att ge någon (dativ) någonting (ackusativ)?

"Till" och "åt" gör du som du vill med. Ditt prepositionslösa exempel är korrekt.

12. Med den här romanen visade sig Söderberg som en det lilla formatets mästare. Saknar inte meningen av mellan en och det?

Nej, det är inget tryckfel, men det är väldigt underlig syntax som i stort sett aldrig används. Det betyder inte "en av det lilla formatets mästare", utan frasen "det lilla formatets" modifierar "mästare", och "en" modifierar "det lilla formatets mästare". Du behöver inte lära dig det. Många infödda svenskar skulle tycka att det lät helt uppåt väggarna. Det är väldigt litterärt.

17. Man svara hur man vill på frågan ... Ingen inget -r på må? Gammal stil eller något sådant?

Det är inte samma verb som i "Jag mår bra". "Må" motsvarar engelskans "may" här.

De andra frågorna måste jag få exempelmeningar på om jag ska kunna säga någonting.

User avatar
Hunef
Posts:9532
Joined:2004-01-21, 20:55
Gender:male
Country:SESweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Hunef » 2011-07-04, 17:09

Rokas wrote:17. Man svara hur man vill på frågan ... Ingen -r på må? Gammal stil eller något sådant?
Skilj mellan verben (hjälpverb som uttrycker optativ) och (verb som beskriver hälsotillstånd). Det förra verbet saknar -r i presens (antagligen för att det är ett hjälpverb), det senare har -r i presens. Historiskt så är det samma ord, fsv. maga (jmf. fisl. mega).
But the fact that some geniuses were laughed at does not imply that all who are laughed at are geniuses. They laughed at Columbus, they laughed at Fulton, they laughed at the Wright Brothers. But they also laughed at Bozo the Clown.
Carl Sagan

Grytolle
Posts:1122
Joined:2007-07-24, 18:00
Gender:male

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Grytolle » 2011-07-05, 7:14

Dingbats wrote:
6. den unge Strindberg - nuförtiden säger de flesta den unga Strindberg eftersom man förvirrar de gamla böjningarna? Hur utbredda är dessa böjningar idag?

-e-böjningen förekommer flitigt i skrift, men ganska oberoende av kön... det ser förjävligt ut när man ser hemskheter som "den unge Annika", men det händer stup i kvarten. De som använder -e i tal bor nog alla söder om Jönköping. Det är aldrig fel eller konstigt att använda -a.

Ivan den Förskräckliga? ;)

User avatar
Dingbats
Posts:3497
Joined:2005-01-22, 10:17
Gender:male
Location:Lund (född i Stockholm)
Country:SESweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-07-05, 8:05

Grytolle wrote:Ivan den Förskräckliga? ;)

Hehe, okej, med undantag för fasta uttryck och namn. Karl den tolfte osv.

User avatar
Hunef
Posts:9532
Joined:2004-01-21, 20:55
Gender:male
Country:SESweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Hunef » 2011-07-05, 16:57

Dingbats wrote:Hehe, okej, med undantag för fasta uttryck och namn. Karl den tolfte osv.
Man skriver i och för sig Karl XII även om det mycket riktigt uttalas "kal dän tålfte".
But the fact that some geniuses were laughed at does not imply that all who are laughed at are geniuses. They laughed at Columbus, they laughed at Fulton, they laughed at the Wright Brothers. But they also laughed at Bozo the Clown.
Carl Sagan

User avatar
Jurgen Wullenwever
Posts:2876
Joined:2009-04-10, 19:32
Gender:male
Country:SESweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Jurgen Wullenwever » 2011-07-05, 18:48

Hunef wrote:
Dingbats wrote:Hehe, okej, med undantag för fasta uttryck och namn. Karl den tolfte osv.
Man skriver i och för sig Karl XII även om det mycket riktigt uttalas "kal dän tålfte".

Så D. tog bort "tolfta"! Jag trodde inte att någon kunde skriva så, men en internetsökning visade att det kunde de visst. :(

Jag skulle hellre säga "tôlfte" än "tålfte". :twisted:
Chekhov wrote:I don't know about naive worldviews, but Jurgen Wullenwhatever pisses me off to no end because of his extreme pessimism and cynicism. You'd think the world was going to end imminently when talking to that guy.

Jag är rebell: jag sockrar teet, saltar maten, cyklar utan hjälm, och tänder glödlampor.
(Ovanstående var förut, nu försöker jag minska sockret och saltet, och har gett upp mejeriprodukter.)

User avatar
Hunef
Posts:9532
Joined:2004-01-21, 20:55
Gender:male
Country:SESweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Hunef » 2011-07-05, 23:24

Jurgen Wullenwever wrote:Jag skulle hellre säga "tôlfte" än "tålfte". :twisted:
Vad sägs om jämtska tåårdd/taardd/tôrdde/etc.? :para:

Image

Nå, jag skulle nog personligen säga tålfte (med tjockt l) eftersom jag till vardags tyvärr inte snackar jämtska. :cry:
But the fact that some geniuses were laughed at does not imply that all who are laughed at are geniuses. They laughed at Columbus, they laughed at Fulton, they laughed at the Wright Brothers. But they also laughed at Bozo the Clown.
Carl Sagan

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-07-09, 16:38

Tack att ni svarade. Ni är väldigt hjälpsamma, som alltid. Men nu finns det för mycket information för mig, jag måste fundera på det nu. :)

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-07-10, 9:49

Okej, nästa gång försöker jag skriva kortare. Men jag vill avsluta men de där 19 frågorna. Ja ger exempelmeningar nedan.

1. det är klart med förvisning men vilket verb är det härlett av? Visst kan det inte vara att visa.

2. och 8.:

Hjalmar Söderberg är den utpräglade storstadmänniskan bland nitttalets många traditionsdyrkare och provinsdiktare. <...> individualism och skönhetsdyrkan ger själva anslag åt hans diktning.

Jag tycker att utpräglade betyder att hans författarskap var rik på präglar som inte var lika som andra diktarnas på den tiden. Men det är inte klart än vad en prägel betyder - vi får se medanför!

en prägel är (enligt mig) samma sak som ett anslag - a feature på engelska.

3., 4. och 7.:

Även i andra avseenden skilde sig Söderberg från nittitalets diktarna - med sin förnuftstro och sitt radikala patos hör han mer hemma i det svenska åttitalet <...>.

I andra avseenden förstår jag bara som å andra sidan (on the other hand). Förnuftstro är förstås tro på människans förnuft, vilket innebär förmågan att begripa den enda objektiva sanningen.

Hör han mer hemma = he is (seen) more at home ... dvs mer typisk för det svenska åttitalet än det svenska nittitalet?

P.S. jag minns från skolan att det fanns en viss rörelse i litteratur då man trodde på kraften av människans obegränsade sinne och dess förmåga att upptäcka sanningen bakom allt. Efteråt gick dessa ideer bort. Då kom en ny rörelse då tron i människosinnet gav väg till osäkerheten och förtvivlan. Söderberg betraktas som en av de sista som bevarade åttitalets patos och (high spirits) i sin författarskap.


10. Redan i debutboken är hans författarprofil klart utmejslad.

Klart att det betyder ungefär skapad men jag vill veta den mer precisa betydelsen. Liksom med en kniv på en träd, träskulptur? Eller kanske hellre som på sten, som i hällristning?

11. De som inte förblindades av sedligt patos upptäckte emellertid en graciös stilist <...>.

Ingen aning här. Google translate översätter som moral. Varför inte moraliskt patos då?

13. De satsar allt på kärleken men saknar kraft att förverkliga dan.

Är det som i ett kortspel då man satsar allt på ett kort och hoppas att man vinner?

14. Men detta kommer i bakgrunden för den lilla romanens brännbara stoff, som gjorde den till en succes de scandale.

Jag misstänker att stoff motsvarar engelskans stuff (och brännbara måste betyda erotisk i det här sammanhanget). Det måste ändå vara så att stoff inte har lika talspråkliga betydelse som engelskans stuff (som i Get this stuff outta here!).

15. <...> en medmänniska söm är ett motbjudande skadedjur.

Är det mera som nasty eller repulsive?

16. <...> ingen kan motstå tjusningen i sklidringarna av hans promenader i ett oscariskt sommarstockholm i pastellfärger.

Det är ganska konstigt att skildra betyder samma sak som beskriva. Har inte det ordet någon förbindelse med skilja?

Oscariskt. Menar de typisk av tiden när Oscar (en av Sveriges kungar?) styrde? Då måste det likna Victorian på engelska.

18. och 19.:

Sin rang av klassiker har han fått i kraft av sin kvickhet, sin säkert sovrade prosa och sin överlägsna ironi.

Jag tycker att sovrade betyder mycket speciell, olik andras och överlägsen faktiskt bättre än de andras.

Kvickhet (åtminstone kvick) verkar vara etymologiskt besläktad med engelskans quick. Men som ett substantiv, vad kan det egentligen betyda? Om någon frågade mig hur man säger speed på svenska, skulle jag svara snabbhet eller hastighet, men aldrig kvickhet.


Det var allt. Inga flera frågor om ord.

User avatar
Dingbats
Posts:3497
Joined:2005-01-22, 10:17
Gender:male
Location:Lund (född i Stockholm)
Country:SESweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-07-10, 16:07

Rokas wrote:Okej, nästa gång försöker jag skriva kortare. Men jag vill avsluta men med de där 19 frågorna. Jag ger exempelmeningar nedan.

1. det är klart med förvisning men vilket verb är det härlett av? Visst kan det inte vara att visa.

Det kommer från förvisa 'expel, relegate'.

Hjalmar Söderberg är den utpräglade storstadmänniskan bland nitttalets många traditionsdyrkare och provinsdiktare. <...> individualism och skönhetsdyrkan ger själva anslag åt hans diktning.

Jag tycker tror att utpräglade betyder att hans författarskap var rikt på präglar som inte var lika som de andra diktarnas på den tiden. Men det är inte klart än vad en prägel betyder - vi får se medanför nedanför!

en prägel är (enligt mig) samma sak som ett anslag - a feature på engelska.

Du förstår utpräglad helt rätt. En prägel är bokstavligen det verktyg man präglar mynt med ('coin mint'). Bildligen används det nog nästan bara i vissa uttryck, som sätta (sin) prägel på något 'make something reminiscent of oneself', eller i sammansättningar som utpräglad eller särpräglad. Man kan inte, som du gör, säga att någonting är "rikt på präglar".

Anslag förstår jag faktiskt inte vad det betyder i det här sammanhanget.

Även i andra avseenden skilde sig Söderberg från nittitalets diktarna - med sin förnuftstro och sitt radikala patos hör han mer hemma i det svenska åttitalet <...>.

I andra avseenden förstår jag bara som å andra sidan (on the other hand). Förnuftstro är förstås tro på människans förnuft, vilket innebär förmågan att begripa den enda objektiva sanningen.

Även i andra avseenden betyder 'also in other regards, also when considering other things', det är alltså inte samma sak som å andra sidan. Förnuftstro verkar du tolka rimligt.

Hör han mer hemma = he is (seen) more at home ... dvs mer typisk för det svenska åttitalet än det svenska nittitalet?

Precis så.

10. Redan i debutboken är hans författarprofil klart utmejslad.

Klart att det betyder ungefär skapad men jag vill veta den mer precisa betydelsen. Liksom med en kniv i en träd (ett träd)/en trädstam, träskulptur? Eller kanske hellre som på sten, som i hällristning?

Jag vet faktiskt inte exakt vad den bokstavliga betydelsen är, uttrycket används i princip bara bildligt. Men något i den stilen som du föreslår.

11. De som inte förblindades av sedligt patos upptäckte emellertid en graciös stilist <...>.

Ingen aning här. Google translate översätter som med moral. Varför inte moraliskt patos då?

Ingen aning. Man måste nog ha läst minst trettio poäng litteraturhistoria för att klara av att bena ut alla formuleringar i den här texten...

13. De satsar allt på kärleken men saknar kraft att förverkliga den.

Är det som i ett kortspel då man satsar allt på ett kort och hoppas att man vinner?

Exakt!

14. Men detta kommer i bakgrunden för den lilla romanens brännbara stoff, som gjorde den till en succes de scandale.

Jag misstänker att stoff motsvarar engelskans stuff (och brännbara måste betyda erotisk i det här sammanhanget). Det måste ändå vara så att stoff inte har lika samma talspråkliga betydelse som engelskans stuff (som i Get this stuff outta here!).

Jo, det lär väl vara samma ord som 'stuff', etymologiskt sett, och har ungefär samma betydelse, om än inte använt alls lika mycket som på engelska. Tänk 'stuff' som i 'the stuff that dreams are made of'; det är ungefär den betydelsen som stoff har. Inte betydelsen grejer, saker, som engelska 'stuff', precis som du säger.

15. <...> en medmänniska söm är ett motbjudande skadedjur.

Är det mera som nasty eller repulsive?

'Repulsive' är en bra översättning, men 'nasty' är väl ungefär samma sak.

16. <...> ingen kan motstå tjusningen i sklidringarna av hans promenader i ett oscariskt sommarstockholm i pastellfärger.

Det är ganska konstigt att skildra betyder samma sak som beskriva. Har inte det ordet någon förbindelse med skilja?

Det måste jag kolla upp i en etymologisk ordbok... Nej, det verkar inte så.

Oscariskt. Menar de typisk av tiden när Oscar (en av Sveriges kungar?) styrde? Då måste det likna Victorian på engelska.

Fullt möjligt, jag är inte insatt i ämnet, så jag kan inte säga säkert. Men det låter kanske rimligt.

Sin rang av klassiker har han fått i kraft av sin kvickhet, sin säkert sovrade prosa och sin överlägsna ironi.

Jag tycker tror att sovrade betyder mycket speciell, olik andras och överlägsen faktiskt bättre än de andras.

Sovra betyder 'sift, go through and sort out', så jag skulle anta att de menar att hans prosa består av noga utvalda ord. Överlägsen betyder 'superior', ja.

Kvickhet (åtminstone kvick) verkar vara etymologiskt besläktad med engelskans quick. Men som ett substantiv, vad kan det egentligen betyda? Om någon frågade mig hur man säger speed på svenska, skulle jag svara snabbhet eller hastighet, men aldrig kvickhet.

Kvick betyder oftast 'witty'. Den historiska betydelsen 'quick' används sällan.

Det var ingen lätt text du plöjer igenom! Jag skulle ha svårt att klara av den själv, och då är ändå svenska mitt modersmål. Vad är det för text, och vad får dig att ge dig på något sånt här?

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-07-13, 7:20

Dingbats wrote:Det var ingen lätt text du plöjer igenom! Jag skulle ha svårt att klara av den själv, och då är ändå svenska mitt modersmål. Vad är det för text, och vad får dig att ge dig på något sånt här?


De här bitarna är hopplockade av inledningen till Hjalmar Söderbergs romanen Doktor Glas. Texten är förstås svårt eftersom den är en vetenskaplig text skriven av en litteräturforskare.

Följande är dock enklare för själva romanen innehåller tankar som en ung doktor skrev ner på sin dagbok.

Jag måste säga att det inte är så att någon tvang mig att välja den här boken. Jag behöver bara läsa en bok innan jag börjar på en sommarkurs (som de andra deltagarna). Så jag gjorde ett besök på Skandinavistikcentrums bibliotek i Vilnius och tittade på böckerna som låg på hyllorna därinne. Det var svårt att välja. Tänk dig att du tittar på en massa böcker och vet ingenting om varken författarna eller böckerna. Så får du då välja utan att veta. Och det gjorde jag men blev inte besviken!

Den här är en fin roman och en jättelevande skriven. Tankarna är mörka och ibland deprimerande men de får en att fundera djupt på livet och dess ordning, vilket är en bra prägel i litteraturskapandet.

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-07-22, 21:31

Okej, jag är halvvägs i boken och så samaldes det ganska många saker som jag ville fråga om. De flesta är bara korta exakta exempel som illustrerar en och annan sak som är typisk för det här gammaldags språket. Bland dem finns det visst också det som jag kallade för arkaismer i min inlägg som jag skrev förr.

1. de äro

Jag vet att äro är en gammal form till är då den står i plural. Men det är inte så att man alltid lägger på ett -o för att bilda plural av verb i presens. Utom det här undantaget, verkar det som om man bildar plural genom att ta bort -r av singularformer:

viskningarna och suckarna tränga sig hit upp

Så plural har samma form som infinitiv i presens.

2. de flögo / som föreföllo / de spredos etc.

Plural av stark verb i preteritum tycks att formas genom att lägga på -o till singularform (som verbet vara i presens).

Ibland är preteritums pluralformer oväntade, som inte verkar lyda regeln ovanför:

de gingo (går - gick - gått: gicko)
de voro (är - var - varit: varo)
de sutto (sitter - satt - suttit: satto)
som gåvo (ger - gav - givit: gavo)

En oväntat form av grupp 1 verb:

jag har tillbragt (tillbringar - tillbrigade - tillbringat)

3. Det var allt med verb. Sedan förekom jag några konstiga ordform generellt:

intet skrammel isf. inget skrammel
adertonde isf. artonde
icke används mycket oftare än nuförtiden
var dag, var stund, var gång isf. varje dag, stund, gång ...
ni används isf. du som en artig form för att tilltala en liten känd person (Fru Gregorius, säg mig vad ni tänker om ...)
de tyckas ha reparerat (tycks? tycktes?)

4. Till slut har vi ovanlig syntax (som jag betraktar som en arkaism):

som om ingen vore ensam mer än jag
vilken syndare i köttet måste du inte ha varit eftersom du pratade så mycket dumheter!
att säga någon (t. e., Fru Gregorius, säg mig vad ni tänker om ...)
de äro inte många isf. det inte finns många av dem
att vara mig nära
jag vände honom ryggen
som mången professors
det är litet cyankalium i dem
någon ogrannlaga fråga
sker de besynnerligaste saker (utan -na)
att underkasta sig stora umbäranden och försakelser (utan peposition?)
men i den stunden var det mig som om ...
en knippa mörka blommor (utan preposition igen?)

Tack för era kommentarer!

User avatar
Jurgen Wullenwever
Posts:2876
Joined:2009-04-10, 19:32
Gender:male
Country:SESweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Jurgen Wullenwever » 2011-07-23, 0:54

Du kanske skulle läsa lite svensk språkhistoria. Formerna ger ett ganska förvirrande intryck om du närmar dig dem från dagens svenska. Intrycket blir i och för sig lika förvirrande från andra hållet, eftersom 1800-talsnormen innebar en märklig omstuvning av formerna, så det spelar kanske ingen roll.

Rokas wrote:de voro (är - var - varit: varo)

egentligen våro, men former av vara kom att stavas vor- under femtonhundratalet för att skilja dem från andra ord med vår-.

Rokas wrote:ni används isf. du som en artig form för att tilltala en liten känd person (Fru Gregorius, säg mig vad ni tänker om ...)

Ni-reformen, efter utländsk förebild, har alltid haft ivriga förespråkare från medieetablissemanget sedan 1800-talet, men aldrig slagit an i de breda folklagren. Det äldre i eller je användes inte på samma sätt. Ni skulle visa på avstånd till motparten, och användes gärna av överordnade till underlydande. I/je visade däremot vördnad och aktning, och användes för att tilltala äldre och överordnade.

(Grattis på födelsedagen! :) )
Chekhov wrote:I don't know about naive worldviews, but Jurgen Wullenwhatever pisses me off to no end because of his extreme pessimism and cynicism. You'd think the world was going to end imminently when talking to that guy.

Jag är rebell: jag sockrar teet, saltar maten, cyklar utan hjälm, och tänder glödlampor.
(Ovanstående var förut, nu försöker jag minska sockret och saltet, och har gett upp mejeriprodukter.)

User avatar
Dingbats
Posts:3497
Joined:2005-01-22, 10:17
Gender:male
Location:Lund (född i Stockholm)
Country:SESweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-07-23, 10:00

Rokas wrote:Okej, jag är halvvägs i genom boken och så samaldes det nu har det blivit (eller liknande) ganska många saker som jag ville fråga om. De flesta är bara korta exakta ? exempel som illustrerar en och annan sak som är typisk för det här gammaldags språket. Bland dem finns det visst ? också det som jag kallade för arkaismer i min mitt inlägg som jag skrev förr tidigare.

Det är svårt att säga exakt vad som är fel här, men det låter lite oidiomatiskt en del. "Förr" låter som att du skrev det "förr i tiden", "för länge sen".

pluralformer av verb

Ja, det verkar väl stämma.

En oväntat oväntad form av grupp 1-verb:

jag har tillbragt (tillbringar - tillbringade - tillbringat)

Bringa - bragte - bragt är ett äldre sätt att böja bringa - bringade - bringat, som man ser och hör väldigt väldigt sällan.

3. Det var allt med verb. Sedan förekom hittade jag några konstiga ordformer generellt:

intet skrammel isf. inget skrammel
adertonde isf. artonde
icke används mycket oftare än nuförtiden
var dag, var stund, var gång isf. varje dag, stund, gång ...
ni används isf. du som en artig form för att tilltala en liten känd person (Fru Gregorius, säg mig vad ni tänker om ...)
de tyckas ha reparerat (tycks? tycktes?)

Korrekt identifierat. Tyckas är här helt enkelt plural av tycks.

som om ingen vore ensam mer än jag

Det betyder inte "as if no one were lonelier than me", det betyder "as if no one were lonely other than me", och är helt normal syntax också i modern svenska.

vilken syndare i köttet måste du inte ha varit eftersom du pratade så mycket dumheter!

Lite litterärt, men inte vad jag skulle kalla gammaldags. Det används idag också.

att säga någon (t. e., Fru Gregorius, säg mig vad ni tänker om ...)

Återigen ingenting man förväntar sig höra i vardagligt tal, men knappast vad jag skulle klassa som arkaism.

de äro inte många isf. det inte finns inte många av dem

Bortsett från pluralformen är det absolut inget konstigt i den formuleringen. Jag skulle tippa på att den är vanligare än ditt alternativ.

att vara mig nära

Aningen litterärt, men inte gammaldags.

jag vände honom ryggen

Inget konstigt alls.

som mången professors

Ingenting som används idag, nej.

det är litet cyankalium i dem

Bortsett från att de flesta skulle skriva lite istället för litet ser jag ingenting konstigt? Vad skulle det annars heta?

någon ogrannlaga fråga

Jag är rätt säker på att det måste heta just så, men det där är inget ord jag ens vet vad det betyder.

sker de besynnerligaste saker (utan -na)

Litterärt, men förekommer nu också. Bara i uttryck på formen "de [adj]-aste [subst i pl]".

att underkasta sig stora umbäranden och försakelser (utan peposition?)

Vilken preposition vill du ha var och varför? Helt normalt språkbruk.

men i den stunden var det mig som om ...

Det låter gammaldags.

en knippa mörka blommor (utan preposition igen?)

Det är så man säger.

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-07-23, 11:22

Jurgen Wullenwever wrote:(Grattis på födelsedagen! :) )


Tack! :)

Dingbats wrote:Bringa - bragte - bragt är ett äldre sätt att böja bringa - bringade - bringat, som man ser och hör väldigt väldigt sällan.


De här formerna har dock inte överraskat mig eftersom det heter bringen - brachte - gebracht i tyska. Väldigt liknande. :)

Rokas wrote:intet skrammel isf. för inget skrammel


Jag minns en dansk låt där ord gick så här:

Intet ord tør du sige og jeg intet forstår

Det verkar som om de använder intet som huvudnegationpartikel medan inte används i svenska.

Rokas wrote:vilken syndare i köttet måste du inte ha varit eftersom du pratade så mycket dumheter!


Alltså här ordet inte inte negerar, utan förstärker meningens idé? Ett exempel till: hur vacker var hon inte! Betyder det att hon var jättevacker?

Dingbats wrote:Återigen ingenting man förväntar sig höra i vardagligt tal, men knappast vad jag skulle klassa som arkaism.


Jag har aldrig lärt mig frasan tell me på svenska. Hur säger man det då om det inte går att säga säg mig vad du tänker på eller hon sade oss vad hon tänkte på.

Rokas wrote:det är litet cyankalium i dem


Jag trodde att man inte kan säga det är då man egentligen menar det finns. Det är tre miljoner invånare i Litauen. Det är bara en restaurang i staden.

Rokas wrote:någon ogrannlaga fråga


Det måste betyda oartig, alltså en fråga som inte borde ställas till en person eljest kan han eller hon känna sig förolämpad.

Vad jag trodde är konstigt här är någon + bestämd form + subst., liksom någon stora stad ...

Rokas wrote:att underkasta sig stora umbäranden och försakelser; en knippa mörka blommor


Det är att jag ständigt omedvetet jämför engelska (mitt första främmande språk) med svenska. Det är klart att svenska har en mer flexibel syntax än engelska, vilket i sin tur betyder att svenskans syntax är också mer arkaisk (jag talar inte om arkaismer här, utan om hela systemet).

I engelska är det exempelvis inte möjligt att säga a bunch flowers (där flowers skulle stå i föreställad genitiv) isf. a bunch of flowers. Då trodde jag att det inte heller är möjligt i svenska (som är också ett germanskt språk) men nej, det visade sig vara annorlunda.

Jo, det är ingen förvåning att vi säger bunch flowers i litauiska, men vi har ju kasus. Ni gör däremot samma sak utan kasus, det är besynnerligt.

Jag skulle gärna lägga i prepositionen till / för i att underkasta sig till / för stora umbäranden och försakelser. Om vi inte har någon preposition, vad är det då som visar att stora umbäranden och försakelser är ett indirekt objekt?

Tack för kommentarer och rättningar!

User avatar
Dingbats
Posts:3497
Joined:2005-01-22, 10:17
Gender:male
Location:Lund (född i Stockholm)
Country:SESweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-07-23, 12:01

Rokas wrote:De här formerna har dock inte överraskat mig överraskade mig dock inte eftersom det heter bringen - brachte - gebracht i tyska. Väldigt liknande. :)

Rokas wrote:Jag minns en dansk låt där ord som gick så här:

Intet ord tør du sige og jeg intet forstår

Det verkar som om de använder intet som huvudnegationspartikel medan inte används i svenska.

Nej, den danska negationen är ikke. Jag skulle tro att intet här är exakt samma som svenska intet, dvs. inget.

Rokas wrote:Alltså här negerar ordet inte inte negerar, utan förstärker meningens idé? Ett exempel till: hur vacker var hon inte! Betyder det att hon var jättevacker?

Precis.

Jag har aldrig lärt mig frasan frasen tell me på svenska. Hur säger man det då om det inte går att säga säg mig vad du tänker på eller hon sade oss vad hon tänkte på.

Det går att säga så, men det är inte så vanligt. Man säger oftast bara Säg vad du tänker på och Hon sa vad hon tänkte på, alternativt Hon talade om vad hon tänkte på (observera att betoningen ligger på om, inte talade). Är det viktigt att ange vem man säger något till kan man använda säga något till någon eller tala om/berätta något för någon.

Rokas wrote:Jag trodde att man inte kan säga det är då man egentligen menar det finns. Det är tre miljoner invånare i Litauen. Det är bara en restaurang i staden.

Nej, i de exemplen går det inte. Jag kan inte redogöra för när man använder vara och när man använder finnas. I vissa fall går bara det ena, i andra fall går båda bra. Jag vet ingen regel för det, även om det naturligtvis finns sådana.

Rokas wrote:Det måste betyda oartig, alltså en fråga som inte borde ställas till en person eljest annars kan han eller hon känna sig förolämpad.

Vad jag trodde är konstigt här är någon + bestämd form + subst., liksom någon stora stad ...

Använd aldrig ordet eljest, det är jättegammaldags. Utom i delar av Norrland, men där betyder det annorlunda. Grejen med grannlaga är att det är så ordet heter i oböjd form, det finns inget ord *grannlag.

Rokas wrote:Det är klart att svenska har en mer flexibel syntax än engelska, vilket i sin tur betyder att svenskans syntax är också mer arkaisk (jag talar inte om arkaismer här, utan om hela systemet).

Här förstår jag inte vad du syftar på med vare sig "flexibel syntax" eller "arkaisk"... (och då anmärker jag inte på din svenska, jag förstår bara inte vad som skulle vara "flexibelt" med svensk syntax gentemot engelsk).

Jag skulle gärna lägga i till prepositionen till / för i att underkasta sig till / för stora umbäranden och försakelser. Om vi inte har någon preposition, vad är det då som visar att stora umbäranden och försakelser är ett indirekt objekt?

Ingenting. Men man förstår ändå!

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-09-25, 10:51

Hej!

Kan man alltid lägga till ordet till bredvid ett verb X så att hela frasen skulle betyda "X lite". T.ex.,

1. Hon skälvde till i en frysning.
2. Har det alltså skött till något särskilt just nu?
3. Plötsligt gungade min båt till.

Om jag inte är rätt att tro den ovanförstående antagningen, vad betyder till i meningarna?

User avatar
Dingbats
Posts:3497
Joined:2005-01-22, 10:17
Gender:male
Location:Lund (född i Stockholm)
Country:SESweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-09-25, 13:53

Rokas wrote:Kan man alltid lägga till ordet till bredvid ett efter verb X så att hela frasen skulle betyda betyder "X(:a) lite". T.ex.,

1. Hon skälvde till i en frysning.
2. Har det alltså skött till något särskilt just nu?
3. Plötsligt gungade min båt till.

Om jag inte är har rätt i att tro den ovanförstående antagningen det jag skrev ovan, vad betyder (då) till i meningarna?

Det betyder inte "X:a lite", utan snarare "X:a plötsligt". Oftast förekommer det med rörelseverb eller annat som sker snabbt: rycka till, gunga till, blinka till. Det betyder att händelsen sker fort och i ett enda ögonblick. Det går alltså inte att säga *falla till eller *springa till. Dina exempel 1 och 3 fungerar, 2:an går inte (där antar jag att du menar skett och inte skött). Lägg märke till att till är betonat, inte verbet.

Antagning betyder 'admission' (på en skola eller liknande). Antagande är det du menar, och visserligen är det ovanförstående antagandet helt grammatiskt, men så oerhört formellt att skulle haja till(!) om man såg det ens i lagboken.

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2011-09-25, 14:08

Jag tackar.

Men jag tänker vidare. Hur är det med frasen Hur står det till? då? Vilken funktion fyller till här om inte den av en fortsatt handling?

User avatar
Dingbats
Posts:3497
Joined:2005-01-22, 10:17
Gender:male
Location:Lund (född i Stockholm)
Country:SESweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2011-09-25, 14:41

Rokas wrote:Jag tackar.

Men jag tänker vidare. Hur är det med frasen Hur står det till? då? Vilken funktion fyller till här om inte den av en fortsatt handling?

Alla partikelverb med till har inte den betydelsen, men det är den enda produktiva betydelsen såvitt jag vet. Att stå till i "plötslig handling"-betydelsen är naturligtvis ologiskt.


Return to “Swedish (Svenska)”

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 10 guests