Det stora problemet här är väl att göra sig förstådd snarare än vem som "har rätt", ord har olika betydelser i olika delar av det svenska språkområdet och det gäller även inom Sverige ("grina" betyder "skratta i Skåne men "gråta" i Stockholm till exempel), och där är min åsikt att sverigesvenskar får anpassa sig till finlandssvenska när de är i Finland och finlandssvenskar får anpassa sig till sverigesvenska när de är i Sverige.
Av de uttryck som du listar är det nog bara "vara allena" (lika mycket lån från tyska som "vara ensam") och "malet kött" (köttfärs är ju liksom kött som har malts, det säger sig självt att det är samma sak) som de allra flesta skulle förstå. Kravatt är föregångaren till slips, det är ett ålderdomligt plagg och betyder inte samma sak på den här sidan Bottenhavet.
"Hall", "tambur" och "farstu" används mer eller mindre på samma sätt, en hall är väl oftast större än de andra två men även det mest allmänna ordet. Hur som helst så skulle ingen ha några problem med förståelsen om du konsekvent använder "tambur"
I en lägenhet är hallen/tamburen/farstun oftast just en långsmal gång, och det kan vara det som har lett till en sammansmältning av orden. "Farstu" är en förkortning av "förstuga" och var alltså ett rum från början, inte utsidan av ytterdörren, men om det är den allmänna betydelsen i Finland är det naturligtvis korrekt där .Alla de andra orden du listar vet jag inte vad de betyder utan att kolla upp dem, och då har jag ett ordförråd bra mycket över genomsnittet plus talar en traditionell dialekt och inte bara rikssvenska (standardsverigesvenska).
Vad gäller saker som har med att ro att göra: de allra flesta svenskar har knappt sett en roddbåt och har problem med ordet "eka" till och med, så om "hopa" existerar här är det ett fackuttryck snarare än ett allmänt ord. Ungefär som att när du pysslar med ridsport är dina egna ben helt plötsligt skänklar, det är inget folk i allmänhet har någon aning om.
Edit: Ni finlandssvenskar har ett försprång vad jag vet, ni komsumerar mycket mer media från Sverige än vad vi gör från Finland, och av det lilla som kommer hit är det allra mesta på finska och riktat mot vår sverigefinska minoritet. Så om ni vill att sverigesvenskar ska förstå vad ni säger så får ni faktiskt förklara för oss vad ord och uttryck betyder, även när vi råkar vara i Finland, och jag lovar att jag kommer förklara vad "gôtt", "tjôta", "bôs", "sjôen", "knô", "skjuva" o s v betyder för er om ni kommer till Västergötland
Ord jag hör så gott som varje dag och verkligen inte slang utan är annorlunda från de rikssvenska av samma anledning som de finlandssvenska är det: dialekt, även om nivån skiljer.
Edit 2: Som du kanske har förstått är jag inte helt OK med ordet "rikssvenskar" för att beskriva den svensspråkiga majoriteten i Sverige då rikssvenska liksom högsvenska bara är den skrivna standarden i botten, med en talad varient ovanpå nuförtiden. I Sverige identifierar vi oss med vårt landskap först och land senare, med undantag av Stockholm och Göteborg där det är stad först och land senare, och för oss som inte bor i Stockholm (och kanske för de som bor där också, men de verkar ha mindre problem med det då bilden av rikssvensken är den urbana stockholmska medelklassen) är det ärligt talat nästan förnedrande att bli sedd som rikssvensk, som att vi skulle vara likadana över hela landet.
native;
good;
read fluently, understand well, speak badly;
read fluently, understand badly, can't speak;
read some, understand a bit, speak a few sentences;
forgetting;
heritage language.