Rokas frågor om svenskan ...

Moderator:Johanna

Björn
Posts:24
Joined:2011-06-11, 12:19
Country:SESweden (Sverige)
Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Björn » 2013-09-30, 18:03

Hej. Jag tycker det låter bra. Några ändringar, men proffsen har säkert mer kritik.

3. Släng aldrig en sak om du inte vet varifrån den kommer.
4. Leta alltid efter den viktigaste informationen i det avsnitt du minst förväntar dig att hitta den.
5. Om alla håller med om din slutsats är den fel.

Nummer 8 var svår... kanske "Allt krånglar på sitt sätt..." ?
sv (sv)en (en) :D , ru (ru) :dunno:

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2013-12-02, 20:59

Vad betyder frasen att prata ut i vädret? Har den samma betydelse som att pladdra?

User avatar
Dingbats
Posts:3497
Joined:2005-01-22, 10:17
Gender:male
Location:Lund (född i Stockholm)
Country:SESweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2013-12-02, 21:03

Rokas wrote:Vad betyder frasen att prata ut i vädret? Har den samma betydelse som att pladdra?

I vilket sammanhang har du hört det? Jag kan tänka mig att man menar "prata rakt ut i luften", underförstått att ingen antagligen kommer lyssna eller har bett en prata.

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2013-12-02, 21:38

Sammanhanget är det här:

"Lyssna aktivt på de frågor du får och håll dig till ämnet. Det är bättre att ta en stund för att tänka igenom svaren än att börja pladdra."

När vår lärare skulle förklara vad ordet pladdra betyder sa hon att det är samma sak som "säga vad som helst" och uppgav en synonym, nämligen prata ut i vädret.

Jag vill bara kolla om jag förstått rätt att pladdra och prata ut i vädret är synonymer.

User avatar
Johanna
Language Forum Moderator
Posts:6679
Joined:2006-09-17, 18:05
Real Name:Johanna
Gender:female
Location:Lidköping, Westrogothia
Country:SESweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Johanna » 2013-12-02, 23:29

Jag har aldrig hört "prata ut i vädret" heller :?

Är din lärare från Sverige?
Swedish (sv) native; English (en) good; Norwegian (no) read fluently, understand well, speak badly; Danish (dk) read fluently, understand badly, can't speak; Faroese (fo) read some, understand a bit, speak a few sentences; German (de) French (fr) Spanish (es) forgetting; heritage language.

User avatar
Dingbats
Posts:3497
Joined:2005-01-22, 10:17
Gender:male
Location:Lund (född i Stockholm)
Country:SESweden (Sverige)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Dingbats » 2013-12-03, 10:00

Rokas wrote:Sammanhanget är det här:

"Lyssna aktivt på de frågor du får och håll dig till ämnet. Det är bättre att ta en stund för att tänka igenom svaren än att börja pladdra."

När vår lärare skulle förklara vad ordet pladdra betyder sa hon att det är samma sak som "säga vad som helst" och uppgav en synonym, nämligen prata ut i vädret.

Jag vill bara kolla om jag förstått rätt att pladdra och prata ut i vädret är synonymer.

Ja, i det här fallet. Men prata ut i vädret är inget etablerat fast uttryck, även om det är begripligt. Ut i vädret är ett vardagligt sätt att säga ut i luften. I ett annat sammanhang skulle det kunna betyda 'hålla en monolog som ingen lyssnar på', till exempel.

Pladdra betyder 'prata oavbrutet och osammanhängande, prata bara för att prata'. (Det kan ibland också betyda 'prata (med varandra)' helt enkelt: Jaså, här sitter ni och pladdrar?)

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2013-12-07, 14:13

Tack för svaren!

Och Johanna, nej, hon är inte svensk. Hon är litauisk som jag.

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2014-09-30, 9:51

Skillnaden mellan suffixen -ande och -ning

Det har gått sex år sedan jag började lära mig svenska och ändå har jag inte fattat hur de två fungerar. Kan någon som vet förklara det för mig?

I engelska kan man bara lägga till -ing och vara säker på att det kommer att fungera nästan alltid. Men -(n)ing fungerar inte alls lika bra i svenska.

Jag vet att man kan inte säga tex Jag tycker om läsning.
Jag tycker om läsande(t). låter betydligt bättre fast normalt skulle man säga Jag tycker om att läsa.

Men sen Vi får många frågor om diskning. eller Rätt användning av läkemdel är av nån anledning okej.

Varför så?

User avatar
hashi
Posts:9191
Joined:2008-11-02, 2:39
Gender:male
Country:NZNew Zealand (New Zealand / Aotearoa)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby hashi » 2014-09-30, 11:00

Så vitt jag vet kan man inte säga jag tycker om läsande. Det är helt okej att säga jag tycker om att läsa. Faktiskt är det det bästa sättet att uttrycka det i mina öron.

Det finns en skillnad mellan de två verbformerna:
De orden som har -(n)ande på slutet blir adjektiv
De orden som har -(n)ing (eller -else ibland) blir substantiv

Till exempel:
Den läsande pojken tycker om att läsa
Den springande pojken har just gömt sig bakom trädet

I de har fallen betyder läsande och springande samma som den som läser/springer (nu).

Jag hoppas den där förklaringen gjorde det lite klarare åt dig...
Som alltid, jag är inte svensk så det jag sagt kan vara helt orätt...
(en-nz)(ja)(sv)(it)(mi)(et)

Sono ancora qui (a volte), ma probabilmente non ti voglio parlare.

User avatar
Johanna
Language Forum Moderator
Posts:6679
Joined:2006-09-17, 18:05
Real Name:Johanna
Gender:female
Location:Lidköping, Westrogothia
Country:SESweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Johanna » 2014-09-30, 17:45

hashi, -ande kan användas för att göra substantiv också :)

"Diskning" är faktiskt ett ganska vanligt ord, men då handlar det oftas om "diska" i betydelsen "diskvalificera", även om det kan ha med diska porslin att göra ibland också. Till exempel: "Diskningen kommer överklagas till tävlingsledningen" eller "En fråga om diskning: Ska man skölja i kallt eller varmt vatten?"

"Jag tycker om läsning" låter betydligt bättre än "jag tycker om läsande", men det har mer att göra med vad som passar in i meningen än att ett av orden låter bättre än det andra. Båda finns men har olika betydelser, till exempel tränar skolbarn läsning medan läsandet kan ha blivit vanligare bland tonåringar.

Men absolut, i fallet med "läsning" och "läsande" skulle ingen svenska säga "jag tycker om [...]", utan det som gäller är "jag tycker om att läsa". Använder man "läsning" är det själva företeelsen "läsning" man tycker om, inte att läsa själv, och samma sak med "läsande".

Och tyvärr vet jag inte heller hur de fungerar, jag vet bara vad substantiven som fått de här ändelserna betyder.
Swedish (sv) native; English (en) good; Norwegian (no) read fluently, understand well, speak badly; Danish (dk) read fluently, understand badly, can't speak; Faroese (fo) read some, understand a bit, speak a few sentences; German (de) French (fr) Spanish (es) forgetting; heritage language.

User avatar
hashi
Posts:9191
Joined:2008-11-02, 2:39
Gender:male
Country:NZNew Zealand (New Zealand / Aotearoa)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby hashi » 2014-10-01, 2:49

Johanna wrote:hashi, -ande kan användas för att göra substantiv också :)
Mhm. Jag kom ihåg det några timmar efter jag skrev inlägget ovan, men antog att någon skulle rätta mig ändå ;)

I alla fall är det mycket vanligare att använda ord med -ande som adjektiv, eller hur?
(en-nz)(ja)(sv)(it)(mi)(et)

Sono ancora qui (a volte), ma probabilmente non ti voglio parlare.

User avatar
Jurgen Wullenwever
Posts:2876
Joined:2009-04-10, 19:32
Gender:male
Country:SESweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Jurgen Wullenwever » 2014-10-12, 5:25

hashi wrote:I alla fall är det mycket vanligare att använda ord med -ande som adjektiv, eller hur?

Menar du att verbformen presens particip är adjektiv?
Chekhov wrote:I don't know about naive worldviews, but Jurgen Wullenwhatever pisses me off to no end because of his extreme pessimism and cynicism. You'd think the world was going to end imminently when talking to that guy.

Jag är rebell: jag sockrar teet, saltar maten, cyklar utan hjälm, och tänder glödlampor.
(Ovanstående var förut, nu försöker jag minska sockret och saltet, och har gett upp mejeriprodukter.)

User avatar
hashi
Posts:9191
Joined:2008-11-02, 2:39
Gender:male
Country:NZNew Zealand (New Zealand / Aotearoa)
Contact:

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby hashi » 2014-10-12, 6:36

Jurgen Wullenwever wrote:
hashi wrote:I alla fall är det mycket vanligare att använda ord med -ande som adjektiv, eller hur?

Menar du att verbformen presens particip är adjektiv?
De funkar nästan samma eller hur?
(en-nz)(ja)(sv)(it)(mi)(et)

Sono ancora qui (a volte), ma probabilmente non ti voglio parlare.

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2015-04-23, 17:25

Angående ett par talspråkliga uttryck

Jag hör ganska ofta folk säga vad jag förstår vara talspråkiga fraser som låter till mig ungefär så här

1. såpass (en såpass bra tv-serie)
2. snära, snär, sär (jag misstänker att de är hoptryckta "så här", "så här-a", eller? och varifrån kommer n:et i "snära"?)
3. tar och .. (de tog och skrev, man tar och kör o. s. v.)

Så kan någon berätta för mig lite om de fraserna?

Tack!

Allekanger

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Allekanger » 2015-04-23, 18:45

1. Så pass betyder ungefär tillräckligt mycket eller till den grad, t.ex.

- Han dansar så pass bra att han kan börja på balettskola.

- Kommer växterna klara sig?
- Nej, det har regnat så pass lite i år.

- Pelle hoppade högre än staketet i dag!
- Jaså, så pass?


2. Snär(a) misstänker jag kan vara sån här(a), fast ihopdraget.

- Ja, du vet, en sån här grej man tänder brasor med.

3. Ta och [verb] betyder ungefär att man gör [verb] i brist på annan planering, att det var [verb] som spontant passade bäst att göra eller att det var [verb] som fanns kvar att göra. Kanske kan någon annan förklara det bättre...

- Jag tänkte laga mat nu.
- Okej, då tar jag och dukar.

- Kan du ta och åka till affären en snabbis?
- Ja, det kan jag göra. Vad ska jag handla?


Hoppas det hjälpte lite grann iallafall. :)

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2015-04-24, 16:43

Visst hjälpte det, tack!

Om nån annan vill försöka ge sin egen förklaring på ta och ..., gör gärna det. Alex har förklarat ganska bra men ju fler olika åsikter/uppfattningar, desto bättre.

frenzyone
Posts:7
Joined:2015-08-15, 16:18
Real Name:Oscar
Gender:male
Country:SESweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby frenzyone » 2015-08-15, 17:11

Tänkte försöka förklara hur jag tolkar "Ta och [verb]" . Det har en betonande funktion som kan ha flera betydelser, ska försöka ge lite exempel.

"Ja, jag tar väl och gör det då" Betonar ovilja att göra det.
"Nej, ska vi ta och göra det" Det här är väldigt tvetydigt och beror på sammanhanget. Skulle kunna vara uppmuntrande inför en otrevlig uppgift eller påminnande om hur trevligt det ska bli att göra det.
"Det kan du ta och skita i" För att ge extra eftertryck åt att du verkligen ska skita i det.

Tycker det känns väldigt talspråkligt och skulle också kunna användas bara som utfyllnad utan betydelse av den som talar. Hoppas det hjälpte lite.

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2016-09-16, 21:03

plattnos

Vad betyder det ordet? Jag har en föraning att det betyder "någon som har en platt näsa" men är inte säker på det då ordet inte finns i något av de lexikon som jag använder. Och ifall jag har rätt, varför heter det just plattnos och inte t. ex. plattnäs? Variftån kommer den här ovanliga vokalväxlingen?

User avatar
Jurgen Wullenwever
Posts:2876
Joined:2009-04-10, 19:32
Gender:male
Country:SESweden (Sverige)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Jurgen Wullenwever » 2016-09-18, 18:26

Idag har vi näsa för människor och näsapor, och nos för andra djur, men det kanske är en ganska sen utveckling, och det verkar förekomma många lån från andra språk för just detta ord. Jag har inte sett någon uppgift om varför vi har det just så här i svenskan.
Chekhov wrote:I don't know about naive worldviews, but Jurgen Wullenwhatever pisses me off to no end because of his extreme pessimism and cynicism. You'd think the world was going to end imminently when talking to that guy.

Jag är rebell: jag sockrar teet, saltar maten, cyklar utan hjälm, och tänder glödlampor.
(Ovanstående var förut, nu försöker jag minska sockret och saltet, och har gett upp mejeriprodukter.)

Rokas
Posts:150
Joined:2006-07-13, 17:22
Real Name:Rokas
Gender:male
Location:Vilnius
Country:LTLithuania (Lietuva)

Re: Rokas frågor om svenskan ...

Postby Rokas » 2016-09-19, 16:54

Tackar!


Return to “Swedish (Svenska)”

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 9 guests